Mål och prioriteringar för Strategiska partnerskap

EU-kommissionen har utarbetat ett antal mål och prioriteringar för Erasmus+. För att få ett projekt beviljat måste man tydligt visa hur projektet kopplar till målen och prioriteringarna.

Inom Erasmus+ har EU-kommissionen valt att lyfta ett antal mål och prioriteringar, både för programmet, ungdomsdelen och specifikt för vissa aktiviteter. Alla projektansökningar måste visa tydligt på kopplingen till ett eller flera mål och prioriteringar, annars kommer de inte att beviljas.

För att genomföra ett projekt inom strategiskt partnerskap finns det särskilda mål som handlar om lärande på organisations- eller nätverksnivå. Det handlar alltså inte om effekter på de individuella deltagarna (även om det också är bra) utan om att organisationen ska påverkas och i förlängningen också påverka andra.

Mål och prioriteringar - en sammanfattning

Projekt inom Strategiska partnerskap kan välja att rikta in sig på ett antal olika områden; det handlar framför allt om att projekten ska arbeta för att förbättra, sprida och utveckla metoder och arbetssätt inom dessa områden. Innovation och nyskapande är i fokus och tyngdpunkten ligger på organisationens eller ämnesområdets utveckling.

Anställningsbarhet, lärande och kompetenser

Unga ska ha möjlighet att förbättra sin kompetens inom olika områden, till exempel entreprenörskap, språk eller digitala medier. Lärandet ska vara i fokus – både vad det gäller kunskap, kompetenser och attityder.

Målen och prioriteringarna handlar också om att lyfta unga arbetslösa och att göra unga mer anställningsbara, samt om att stärka banden mellan ungdomssektorn, arbetsmarknaden och utbildningsvärlden. En viktig aspekt är att jobba med att kompetenserna som unga får av projekten är relevanta för arbetsmarknaden.

Icke-formellt lärande

Lärandet genom icke-formella metoder ska genomsyra alla projekt inom Erasmus+ Ung och Aktiv.

Icke-formellt lärande

Validering

Den kunskap som ungdomar får genom icke-formellt och informellt lärande i projekten ska godtas av till exempel arbetsgivare och ges ett värde som motsvarar vad det faktiskt gett ungdomarna, samt värderas på ett liknande sätt i olika länder.

Det handlar särskilt om att stötta arbetsgivares och andras bedömning av dessa erfarenheter och se till att entreprenörskap och andra praktiska färdigheter tas tillvara i utbildning, praktik och arbete med ungdomar. Ett sätt att arbeta med valideringen är att använda sig av de europeiska referensverktyg som finns, till exempel Youthpass eller Europass.

Om Youthpass på EU:s webbplats

Demokrati och deltagande

Dessa mål och prioriteringar betonar vikten av demokratiskt deltagande, av det Europeiska medborgarskapet och av interkulturell dialog. Inom Strategiska partnerskap innebär det till exempel att jobba med inkludering och jämlikhet, att alla ska ha samma möjligheter i och tillgång till samhället samt med att stötta ungas aktiva medborgarskap. Ett särskilt fokus ska finnas på att förhindra att unga hoppar av skolan och att stärka delaktigheten hos utsatta grupper. Det handlar också om att sprida information om våra rättigheter och skyldigheter i EU och att unga ska bli aktiva medborgare i vår demokrati.

Öka kvaliteten i utbildning och ungdomssektorn

Här kan projekten till exempel rikta in sig på att stärka användandet av olika digitala verktyg och sociala medier i ungdomssektorn, eller på att öka kvaliteten i sitt arbete genom samarbeten. Här ingår kompetensutveckling av ungdomsledare och aktiviteter som på olika sätt ökar kapaciteten hos organisationer och verksamheter. Stor vikt läggs på att jobba med och att sprida nya metoder och att stötta personalens professionella utveckling inom ungdomssektorn.

Inkludering

Erasmus+ ska främja jämlikhet och inkludering. En särskilt prioriterad målgrupp är unga som vanligtvis inte deltar i internationella utbyten. De har av olika orsaker begränsade möjligheter i samhället.

De här livssituationerna kan göra att unga inte deltar i internationella utbyten:

  • Funktionsnedsättning, både fysiska och psykiska
  • Utmaningar inom utbildning, exempelvis unga som har svårigheter att lära sig saker, eller som hoppat av skolan
  • Ekonomiska svårigheter, det kan vara unga som är långtidsarbetslösa eller hemlösa.
  • Kulturella skillnader, exempelvis nyanlända och minoritetsgrupper.
  • Hälsoproblem, personer med kroniska eller allvarliga sjukdomar.
  • Sociala hinder, personer som kan utsättas för diskriminering på grund av genus, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning med mera. Personer med begränsad social kompetens, antisocialt eller riskabelt beteende; människor i en osäker situation (ex) brottslingar, (ex-) drog- eller alkoholmissbrukare; unga och / eller ensamstående föräldrar, föräldralösa.
  • Geografiska hinder. Personer från landsbygdsområden som bor på små öar eller i perifera regioner. Personer från urbana områden som är socioekonomiskt utsatta.

Det finns en strategi för inkludering och mångfald inom Erasmus+ Ung och Aktiv som Europeiska kommissionen har tagit fram. 

Erasmus+ Inclusion and Diversity Strategy - in the field of Youth (engelsk text)

Programhandledning

Det är viktigt att ni läser om målen och prioriteringarna i programhandledningen och tänker igenom ordentligt hur ni ska koppla ert projekt till dem. Målen och prioriteringarna för ungdomsdelen av Erasmus+ finns på sidorna 25-26 och särskilda mål och prioriteringar för Innovationsprojekt finns på sidorna 104-110 i programhandledningen på engelska för 2018.

Programhandledning för Erasmus+