Projekt Ung och framåt har som syfte att hjälpa unga att ta steget ut i sysselsättning genom att stödja dem i att övervinna det som hindrar dem med hjälp av individanpassade åtgärder i ett fysiskt forum med dagsverksamheter. Huvudsaklig målgrupp är unga mellan 15–25 år, där unga nyanlända och unga mellan 20–25 finns med.
Som metod skapade projektet ett fysiskt rum för daglig verksamhet och genomförde även uppsökande verksamhet. Robertsfors kommun har samverkat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringslivet, organisationer i civilsamhället, gymnasieskolor, Socialtjänsten, Ungdomsmottagningen, andra kommuner, kommunala aktivitetsansvaret (KAA), SFI, HVB verksamheten och delvis vården. Projektet är en del av samverkansgruppen i kommunen som heter BEAS (beredningsgruppen till arbete och studier) i vilken de tillsammans med andra aktörer försöker hitta anpassade problemlösningar för projektets deltagare.
Hur fungerade samverkan?
Samverkan fungerade ytterst bra. BEAS hade möten varannan vecka varpå det alltid fanns färsk information om deltagarna i samverkan. Ifall det fanns behov för samverkan skrev deltagaren på samtyckesblanketten och vi jobbade med individen tillsammans i beredningsgruppen. Detta fick en väldigt positiv effekt för verksamheten då de kunde säkerställa att rätt insats tillämpades. Vid sidan av gruppen arbetade projektledaren direkt med KAA som vid ett tillfälle var så pass snabb med att ingen ungdom skulle falla mellan stolarna, att hon en kvart efter utskrivningssamtalet från en gymnasieskola ringde föräldrarna och eleven och erbjöd deltagande i projektet Ung och Framåt. Vi var väldigt noga med att det inte skulle gå långt tid då ungdomen är hemma för att inte hamna i en ond spiral av isolering och hemmasittande.
Enligt projektledaren var samverkan en viktig del av projektet. Samverkansgruppen hade kontinuerliga möten varannan vecka varpå det alltid gav en kvalitativ utveckling framåt för individen med hjälp av olika insatser. Styrgruppen träffades regelbundet i början av månaden där projektledaren alltid återrapporterade lägesuppdateringar och tillsammans med de andra i gruppen fokuserade på framtida planer och utvecklingspotential. Många av ungdomarna som var med kom via KAA, det vill säga ungdomar som hoppat av gymnasiet, och även där fungerade samarbetet på ett väldigt bra sätt. I vissa fall kunde KAA ringa upp personer som hoppat av skolan en halvtimme efter att alla papper var påskrivna och presentera Ung och Framåt.