Lärande exempel

Projekt UNg i Centrum (UNiC) har haft som mål att ta fram en modell för att stötta unga 15–19 år som omfattas av KAA. Med individuella ungdomscoacher och studie- och yrkesvägledare har de arbetat uppsökande, informerat, motiverat och stöttat ungdomar till gymnasieutbildning eller arbete. 58 ungdomar har under året fått studie- och yrkesvägledning och/eller coachande samtal och stöd. 29 av dessa har gått ut i studier, 3 i praktik och 2 i arbete. Genom kartläggning, coachning och vägledning har ungdomarna fått reflektera över sin situation och hjälp att ta rätt kontakter och hantera olika moment som krävts för att de ska komma framåt.

Österåkers kommun har inom projektet samverkat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringslivet, folkhögskolor/studieförbund, gymnasieskolor, Socialtjänsten, ungdomsmottagningen, andra kommuner, samordningsförbund och primärvård och psykiatri.

Hur fungerade samverkan?

Samverkan har över lag fungerat väl. Under arbetets gång upptäcktes kontakter och samarbeten som varit nödvändiga för att kunna hjälpa ungdomen på bästa sätt. En del aktörer har kommunen haft en frekvent samverkan med och andra har de haft sporadisk samverkan med i form av punktinsatser rörande vissa individer eller tillfälliga samarbeten, exempelvis delaktighet i arbetet med en sommarjobbsmässa.

Projekt ung har som mål att skapa och utveckla en verksamhet för ungdomar som varken arbetar eller studerar och som har svårt att etablera sig i arbetslivet. Det görs genom uppsökande verksamhet för att sedan ge deltagarna ökad självkänsla och en strukturerad vardag innan de kan gå vidare till lämpliga aktiviteter, såsom praktik, utbildning eller arbete. Huvudsaklig målgrupp är unga mellan 20–25 år.

Hallstahammars kommun har i projektet samverkat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringslivet, folkhögskolor/studieförbund, gymnasieskolor, Socialtjänsten, samordningsteam, SFI-skola, Kulturhuset och ungdomscoacher. De har även haft kontakt med näringslivsenheten som kommit och besökt Ungcentrum och har haft mycket mer samverkan med sitt samordningsteam gällande lösningsfokuserat förhållningssätt. De har även haft tillgång till samordningsteamets handledning för alla som arbetat med målgruppen.

Hur fungerade samverkan?

Positivt, alla ville verka för ungdomars bättre framtid. De har haft nära kontakt med Folkhögskola och gymnasium och har på detta sätt kunnat följa med ungdomar inför uppstart och även uppföljningar kring detta.

Projekt Ung och framåt har som syfte att hjälpa unga att ta steget ut i sysselsättning genom att stödja dem i att övervinna det som hindrar dem med hjälp av individanpassade åtgärder i ett fysiskt forum med dagsverksamheter. Huvudsaklig målgrupp är unga mellan 15–25 år, där unga nyanlända och unga mellan 20–25 finns med.

Som metod skapade projektet ett fysiskt rum för daglig verksamhet och genomförde även uppsökande verksamhet. Robertsfors kommun har samverkat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, näringslivet, organisationer i civilsamhället, gymnasieskolor, Socialtjänsten, Ungdomsmottagningen, andra kommuner, kommunala aktivitetsansvaret (KAA), SFI, HVB verksamheten och delvis vården. Projektet är en del av samverkansgruppen i kommunen som heter BEAS (beredningsgruppen till arbete och studier) i vilken de tillsammans med andra aktörer försöker hitta anpassade problemlösningar för projektets deltagare.

Hur fungerade samverkan?

Samverkan fungerade ytterst bra. BEAS hade möten varannan vecka varpå det alltid fanns färsk information om deltagarna i samverkan. Ifall det fanns behov för samverkan skrev deltagaren på samtyckesblanketten och vi jobbade med individen tillsammans i beredningsgruppen. Detta fick en väldigt positiv effekt för verksamheten då de kunde säkerställa att rätt insats tillämpades. Vid sidan av gruppen arbetade projektledaren direkt med KAA som vid ett tillfälle var så pass snabb med att ingen ungdom skulle falla mellan stolarna, att hon en kvart efter utskrivningssamtalet från en gymnasieskola ringde föräldrarna och eleven och erbjöd deltagande i projektet Ung och Framåt. Vi var väldigt noga med att det inte skulle gå långt tid då ungdomen är hemma för att inte hamna i en ond spiral av isolering och hemmasittande.

Enligt projektledaren var samverkan en viktig del av projektet. Samverkansgruppen hade kontinuerliga möten varannan vecka varpå det alltid gav en kvalitativ utveckling framåt för individen med hjälp av olika insatser. Styrgruppen träffades regelbundet i början av månaden där projektledaren alltid återrapporterade lägesuppdateringar och tillsammans med de andra i gruppen fokuserade på framtida planer och utvecklingspotential. Många av ungdomarna som var med kom via KAA, det vill säga ungdomar som hoppat av gymnasiet, och även där fungerade samarbetet på ett väldigt bra sätt. I vissa fall kunde KAA ringa upp personer som hoppat av skolan en halvtimme efter att alla papper var påskrivna och presentera Ung och Framåt.

Projektet Ung satsnings uppsökande verksamhet har som mål att motverka utanförskap samt att underlätta etablering genom uppsökande verksamhet. Syftet är att få en direktkontakt med den unge och därmed etablera en god kommunikation för att bryta ett utanförskap. Huvudsaklig målgrupp är unga mellan 16–24 år.

Sigtuna kommun har i projektet samverkat med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, det lokala näringslivet, organisationer i civilsamhället, folkhögskolor/studieförbund, gymnasieskolor, grundskolor, vuxenutbildningen, Socialtjänsten, försörjningsstödsenheten, ungdomsmottagningen, andra kommuner och fältare, missbruksenheten samt lokala verksamheter som fritidsgårdarna.

Hur fungerade samverkan?

Samverkan har fungerat bra, en bred kontaktyta har skapats kring individerna i målgruppen för insatserna ska ge största möjliga effekt. Ett bättre samarbete med näringslivet har gjort att de kan erbjuda fler insatser kopplat till målgruppen. De märker att fler känner till dem nu än innan projektet, eftersom fler kommer till dem via deras samverkanspartners än tidigare.