Hoppa till huvudinnehåll
 

Kunskapskonferensen 2022

Datum/tid

  

Kunskapskonferensen 2022

 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) bjuder i samverkan med Vetenskapsrådet, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och Ideell Arena in till årets kunskapskonferens om det civila samhället. Konferensen följer den pågående utvecklingen på civilsamhällets politikområden och vänder sig till tjänstepersoner, beslutsfattare och förtroendevalda inom offentlig sektor och det civila samhället. Konferensen syftar till kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte mellan forskning/akademin, offentlig sektor och civilsamhället.

Kunskapskonferensen arrangeras nu för nionde gången och hålls i år fysiskt i Posthuset i Stockholm. Under dagen kommer några av Sveriges ledande namn inom forskning om civilsamhället att delta.

Årets tema handlar om kunskap som kan användas för att öka inkludering, främja social förnyelse och stärka sektorsövergripande samverkan. Här presenteras aktuell civilsamhällesforskning som bidrar till att förstå förutsättningarna för, och utmaningarna kring, social innovation i civilsamhället samt hur samverkansrelationer mellan olika aktörer kan stärkas.  

Konferensen är kostnadsfri

Datum: 16 december 2022

Tid: 9.00-15.30

Plats: 7A Posthuset, Vasagatan 28, 111 20 Stockholm

Anmälan: Anmäl dig senast den 1 december, 2022.
Obs! Anmälan är bindande men kan vid behov ersättas av annan person.
Uppmärksamma att anmälan sker i två steg. För att slutföra din anmälan måste du logga in och registrerar dig med det lösenord som skickas till dig via mail. 

Vid frågor kontakta Omar Nur, MUCF.
omar.nur@mucf.se

Varmt välkommen!

Schema för dagen finns här

Läs mer om Kunskapskonferensen 2022 och vilka som medverkar nedan:

            

 

 

 

 

 

 

MalinLindberg
Malin Lindberg

 

JohannaKock
Johanna Kock

             

 

 

 

Social innovation i civilsamhällets organisationer – kunskaper och exempel

Presentation av kunskapsläget inom social innovation i civilsamhällets organisationer, baserat på svensk och internationell forskning med praktiska exempel. Om hur civilsamhället både historiskt och idag utvecklar och driver nytänkande insatser för att möta aktuella samhällsutmaningar och förbättra människors livsvillkor vad gäller välmående, inkludering och egenmakt. Det handlar även om de organisatoriska och samhälleliga villkoren för att driva sådana processer i civilsamhället.

Malin Lindberg

Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet och just nu aktuell med forskningsrapporterna "Social innovation i civilsamhällets organisationer" och ”Social innovation för arbetslivsinkludering - insatser och insikter från Sveriges civilsamhälle”. Hon forskar om hur social innovation utvecklas inom - och i samverkan mellan - olika samhällssektorer. Genom att aktivt involvera samhällsaktörer i kunskapsutvecklingen bidrar hennes forskning till både vetenskaplig och praktisk utveckling. 

Johanna Kock

Johanna Kock sitter i Stockholms Stadsmissions ledningsgrupp som områdeschef för Arbete. Inom Stockholms Stadsmission bedrivs innovativt socialt arbete där viljan att hitta nya hållbara lösningar för människa och miljö är en central del. Stockholms Stadsmission är en stor civilsamhällesaktör som genom att balansera socialt företagande med social omsorg med fokus på långsiktiga hållbara lösningar hittat nya verksamheter att bedriva så som Matmissionen, Remake och Second hand. Den röda tråden är att bevara, förädla och producera utifrån redan befintliga resurser för att kunna möta sociala behov. Detta skapar i sin tur arbetstillfällen och arbetsträningsplatser för marginaliserade grupper. 

            
MagnusDahlstedt
Magnus Dahlstedt
            

Magnus Dahlstedt

Ungas delaktighet i en delad stad

Seminariet handlar om ungas förutsättningar för delaktighet i en urban geografi som alltmer kommit att präglas av ojämlika uppväxtvillkor. Vilken potential har insatser som använder sig av idrotten som medel för att åstadkomma sociala ändamål att bryta segregation och bidra till inkludering och en känsla av meningsfullhet? Med utgångspunkt i nyligen slutförda studier av två idrottsbaserade verksamheter i den urbana periferin diskuteras frågan om idrott som lösning och/eller svar på samhällets ojämlikhetsproblem. Det bidrar bland annat till förståelse för relationer och partnerskap mellan offentliga organ och aktörer i civilsamhället.

Magnus Dahlstedt är professor i socialt arbete vid Linköpings universitet. Hans forskningsintressen kretsar kring välfärd och levnadsvillkor i en delad stad, i en tid präglad av pågående marknadsorientering och internationell migration.  

            

 

 

Stefan Sjöberg
Stefan Sjöberg

            

 

 

 

 

 

 

 

 

Lisa Pehrsdotter
Lisa Pehrsdotter

 

Samverkande samhällsarbete ”Community work” för socialt hållbar stadsutveckling 

Stefan Sjöberg

Den svenska samhällsutvecklingen har sedan länge präglats av ökande ojämlikhet och polarisering. Detta visar sig tydligt i s.k. utsatta bostadsområden med tilltagande segregation, marginalisering och socialt utanförskap där kriminella nätverk idag står i fokus för samhällsdebatten. Denna långsiktiga utveckling kommer inte kunna vändas enbart genom ökad repression. De individfokuserade metoder som länge varit dominerande i Sverige när det handlar om socialt arbete är nödvändiga men otillräckliga. Vi behöver utforma nya kompletterande metoder för att möta dagens utmaningar. Med utgångspunkt i såväl internationell som egen forskning kommer Stefan Sjöberg att redogöra för grunderna i det som internationellt kallas community work, vilket kan översättas till samhällsarbete. Samhällsarbete tar sin utgångspunkt i att vara på plats och skapa dialog med människorna som lever i områdena. Det handlar om att skapa samverkan och bygga nätverk mellan offentliga och andra aktörer och där har civilsamhället och föreningslivet en central betydelse.

Stefan Sjöberg är sociolog (PhD) och docent i socialt arbete vid Högskolan i Gävle. Han är forskningsledare för forskningsprogrammet Urban Commons inom SFO-Hållbar stadsutveckling.

Lisa Pehrsdotter

Lisa Pehrsdotter är folkrörelseutvecklare på Hyresgästföreningen i Gävle och ansvarig i Stadsdelsnätverket Andersberg (ett civilsamhälleligt nätverk i bostadsområdet Andersberg i Gävle). Nätverket handlar om att samla boende, föreningar och andra aktörer för att genom samverkan skapa bättre, roligare, tryggare och mer aktiva stadsdelar där fler kan känna delaktighet och förverkliga sina idéer.

            
Nazem
Nazem Tahvilzadeh
            

 

Nazem Tahvilzadeh

Inkludera marginaliserade grupper i den lokala demokratin

Nazem Tahvilzadeh har gjort en forskningsöversikt av hur demokratiska innovationer som medborgardialog kan inkludera marginaliserade grupper i lokala politiska processer. Ofta präglas dessa relationer av misstro från såväl tjänstepersoner och politiker som medborgare. Nazem Tahvilzadeh berättar utifrån nedslag i forskning från hela världen om förutsättningarna för att en process skall bli lyckad, vilken roll civilsamhällesorganisationer och nätverk kan ha och vad en kommun kan göra för att främja djupare demokrati.

Nazem Tahvilzadeh är forskare på det statsvetenskapliga programmet på institutionen för Globala politiska studier vid Malmö universitet. Hans forskning spänner över flera olika områden och berör frågor om lokal demokrati, makt, politiska processer och styrningen av städer. För närvarande arbetar han med forskning om styrning av medborgardeltagande och -dialoger, segregationsfrågans utrymme på den politiska agendan så väl som relationen mellan rasism, offentligheter, demokrati och utrymmet för underifrån-drivna demokratiprocesser i civilsamhället. En stor del av hans forskning bedrivs i samverkan med offentlig sektor och rörelser i civilsamhället.

Värd för detta seminarium är Sveriges kommuner och regioner (SKR).

            
Therese-Ydremark
Therese Ydremark
            


Therese Ydremark

Civilsamhällets betydelser efter flykt

Idag flyr människor Ukraina på grund av krig, för 30 år sedan flydde människor Balkan. Det bosniska fallet ger flera perspektiv på civilsamhällets betydelser efter påtvingad migration som kan bidra till förståelsen för den situation vi idag står inför. Utifrån en aktuell avhandling presenterar Therese Ydremark några av dessa perspektiv. Ett perspektiv utgår från civilsamhällets olika samhällsroller efter påtvingad migration. Här står aspekter av deltagande och tillhörighet i fokus. Andra perspektiv utgår från hur förutsättningar skapas för deltagande- och tillhörighetsprocesser inom civilsamhället samt de hinder som sådana processer kan vara förknippade med. 

Therese Ydremark är Fil. Dr i social välfärd med inriktning mot civilsamhället och författare till avhandlingen Efter flykten En studie av civilsamhällets betydelser för deltagande och tillhörighet efter påtvingad migration.

            
Patrik Cras
Patrik Cras 
Martha
Martha Middlemiss Lé Mon
             
NilsHertting
Nils Hertting
Ulrika
Ulrika Persson-Fischier

 

Plattformar för sektorsövergripande samverkan i praktiken

Hur fungerar de olika typer av plattformar som skapats för att stimulera och utgöra forum för samverkan mellan det offentliga och civilsamhället? Med erfarenheter från forskning om bland annat samverkan kring stadsutveckling, landsbygdsutveckling och klimatomställning ges perspektiv på plattformar tänkta att stimulera samverkan mellan offentlig sektor och civilsamhälle. I seminariet diskuteras processer och förutsättningar som främjar respektive hindrar sådan samverkan i praktiken. Denna kunskap kan både civilsamhällesorganisationer och offentliga, såväl kommuner, regioner och statliga myndigheter, använda som stöd för strategiska överväganden vid utformning av och agerande på samverkansplattformar.

Vidare presenteras MUCF:s generella samverkansmodell som kan fungera som stöd för att utveckla samverkan. Efter forskarnas och MUCF:s inledande presentationer erbjuds utrymme för erfarenhetsutbyte och diskussion. Vi kommer bland annat diskutera följande frågor. Vilka organisatoriska utmaningar finns vid samverkan mellan sektorer; och hur hanteras utmaningar? Hur kan offentlig sektor sänka trösklar för samverkan med civilsamhället?

På seminariet medverkar fyra forskare som studerar samverkansplattformar, samt Elisabet Johansson, utvecklingsledare, MUCF.

Patrik Cras är socialantropolog verksam som forskare vid Avdelningen för landsbygdsutveckling, Sveriges lantbruksuniversitet. Han forskar om lokalt civilsamhälle och kommunal- och regional politik och förvaltning, med särskilt intresse för relationer mellan civilsamhället och det offentliga. Han har i sin forskning fokus på landsbygder och mindre orter.

Martha Middlemiss Lé Mon är religionssociolog verksam som forskare vid Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle, Uppsala Universitet. Hon har ett särskilt intresse för civilsamhälle samt religiösa organisationer som aktörer inom välfärdsområdet.

Nils Hertting är statsvetare verksam som forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala Universitet. Han forskar om styrning i och av våra städer. Det handlar bland annat om inkludering av olika medborgargrupper i samhällsplaneringen, om relationen mellan valda politiker och planerare och om samspelet mellan olika delar av den kommunala verksamheten.

Ulrika Persson-Fischier är kulturantropolog verksam som forskare vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, Uppsala Universitet. Hon är ansvarig för utbildning i Hållbar destinationsutveckling och har särskilt intresse för samverkan, pedagogisk utveckling, tvärvetenskap, och hållbarhet.

 

            

MalinLindberg
Malin Lindberg

            

 

 

 

Anders Thoresson
Anders Thoresson
RebeckaLönnroth
Rebecka Lönnroth

 

 

Workshop om social innovation

Malin Lindberg

Vid denna workshop får du chans att utforska hur social innovation kan kopplas till din egen organisations insatser och utmaningar. Tillsammans reder vi ut vilket sorts nytänkande som krävs för att rå på de samhällsutmaningar ni vill tackla, med fokus på involvering, samverkan och systemförändring. Därefter kommer AI Sweden att hjälpa oss utforska hur artificiell intelligens kan vara ett sätt för civilsamhället att ta sig an samhällsutmaningar och förbättra människor livsvillkor.

Malin Lindberg är professor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet och författare till forskningsrapporterna "Social innovation i civilsamhällets organisationer" och ”Social innovation för arbetslivsinkludering - insatser och insikter från Sveriges civilsamhälle”.

Rebecka Lönnroth och Anders Thoresson, AI Sweden

I den digitala förändringsresa som hela samhället nu genomgår är artificiell intelligens en av de allra mest transformativa teknologierna. Civilsamhällets organisationer har stora möjligheter att med hjälp av AI ta sig an nya utmaningar och bedriva en mer effektiv och (rätts)säker verksamhet. Civilsamhället har ett högt förtroendekapital bland medborgarna och bidrar med lösningar på flera av samhällets utmaningar. Genom AI, kunskap och samarbeten kan civilsamhället förbättra livsvillkoren för människor.

AI Sweden kommer att dela med sig av sina tankar och erfarenheter om hur det går att skapa nytta med artificiell intelligens samt dela med sig av arbetet med den kraftsamling som genomförs för att öka kommuners och civilsamhällets användning av AI.

                           

 

 

 

 

 

 

 

 

MUCF är nationellt kontor för EU-programmen: