Jämställdhetsarbete som ger effekt

Stiftelsen Crossing Boarders ger hellre exempel på lösningar än att fokusera på problemen. Genom sitt utbildningsmaterial Jämställdhetseffekten ger de kommuner nya verktyg och inspiration i jämställdhetsarbetet.

Ida Östensson, grundare av orgasnisationen Crossing Boarders

– Jag tröttnade på att allt jämställdhets- och mångfaldsarbete fastnade i problembilder, säger Ida Östensson som är grundare till den nationella stiftelsen Crossing Boarders. Istället vill vi synliggöra lösningar och vi jobbar med praktiska metoder för att hjälpa verksamheter att nå och inkludera målgrupper de har svårt att nå.

Det gör de bland annat via utbildningen Jämställdhetseffekten som de själva har tagit fram. Ida Östensson berättar hur de kan arbeta med fritidspersonal i kommuner.

– Vi jobbar med ett intersektionellt perspektiv som innebär att vi utgår från kön och sedan får syn på andra exkluderande strukturer som socioekonomisk bakgrund, ålder och etnisk tillhörighet, säger hon och ger exempel:

– Om det visar sig att bara 25 procent tjejer kommer till den här fritidsgården så ställer vi frågor som: Har alla unga råd att ta sig hit? Var bor de som kommer hit? Påverkas ungdomarna av personalens ålder och kön? Finns personal med annan etnisk bakgrund än svensk? Har vi särskilda jämställdhetssatsningar som cementerar könsroller? Hur påverkar olika samarbeten vilka unga vi når?

Mätbara handlingsplaner

Genom att låta personalen reflektera över varför det ser ut som det gör och sedan koppla på lösningar och handfasta tips till varje “problem” kan de komma vidare med positiva lösningar menar Ida Östensson. De lär sig att tänka metodiskt och långsiktigt, vilket motverkar att det blir ytterligare ett jämställdhetsprojekt som drivs av en eldsjäl och som kanske varar i bara två månader.

– Vi ger dem verktyg och hjälper personalen att göra konkreta och mätbara handlingsplaner, berättar Ida Östensson. Om de till exempel sätter målet att fritidsgården ska ha minst 30 procent tjejer i replokalen om ett år så måste de bland annat svara på frågorna: Vilka åtgärder och vilka resurser krävs för att nå målet?

Men man ska inte bara räkna procent poängterar Ida Östensson. Annars kan det bli som på en fritidsgård där andelen tjejer på gården höjdes med 16 procent på ett år. Orsaken var att man installerade ett solarium där.

– Det finns bättre och sämre lösningar för att nå sitt mål, säger hon. Det är viktigt att arbetet utgår från en gemensam och tydlig värdegrund och där alla har klart för sig varför de gör som de gör. Vi följer också upp och mäter resultatet ett år senare.

Hon berättar att Crossing Boarders har fått många positiva kommentarer om utbildningen.
– Personalen säger att det är roligare att jobba tillsammans, att de har hittat ett gemensamt språk och någon sa att de kunnat prata om jämställdhet utan att bråka, säger Ida Östensson.

Utbildat kultur- och fritidsnämnder

Crossing Boarders har även utbildat kultur- och fritidsnämnder som bland annat har handlat om hur jämställt kommunen ger bidrag till idrottsföreningar.

– Det visade sig att det var de som skrek högst som fick mest i bidrag, berättar Ida Östensson. Det var lättare för hockeyföreningar att få bidrag än det var för gymnastikföreningar även om det fanns större behov hos gymnastikföreningarna.

Tidigare hade man tänkt att de som hade behov av bidrag eller särskilda satsningar själva skulle höra av sig. Vad man inte tänkt på var att en del inte är lika bra på att ta för sig.

– Så nu har alla i nämnden i den kommunen krav på sig att besöka alla föreningar för att samtala om deras behov, säger Ida Östensson.
Crossing Boarders driver också opinion i jämställdhetsfrågor bland annat genom Fatta-kampanjen som samlat in berättelser om sex som inte skett på egna villkor.

– Fatta har blivit en folkrörelse. Kampanjen används bland annat av högstadieskolor och av kvinnojourer, berättar Ida Östensson. Det finns ett stort intresse för jämställdhetsfrågor bland unga och sexuellt våld och samtycke diskuteras mycket efter denna kampanj.

Crossing Boarders släpper också snart satsningen Make Equal som kommer att stödja ungas idéer om jämställdhet och inkludering. Det kan till exempel vara ekonomiska bidrag eller mentorskap.

Text: Anette Persson
Artikeln är skriven 2013