Inflytande och representation i skolan

Många unga spenderar mer vaken tid i skolan än i hemmet.

Tom skolsal

Olika former för inflytande i skolan

Skolan är en viktig arena för inflytande. Vi har studerat ungas inflytande utifrån tre perspektiv:

  1. Möjligheten att välja skola
  2. Möjligheten till inflytande och medbestämmande i skolan
  3. Det inflytande unga kan få med hjälp av kunskap och engagemang de får genom skolan

Att välja skola

Enligt en omfattande studie bland unga och vuxna är valet av utbildning det område i livet som unga upplever att de har störst inflytande över. Bland unga i åldern 16-29 år ansåg 84 procent att de har ett stort eller relativt stort inflytande över sitt val av utbildning.

En betydande skillnad (15 procentenheter) syns mellan utrikes födda och svenskfödda. Skillnaden beror sannolikt på att unga födda utomlands ofta känner ett större tryck hemifrån på att skaffa sig en längre utbildning än vad unga födda i Sverige gör.

Allt fler väljer också att byta skola eller utbildning under gymnasiet. År 2009 uppgav 15 procent av eleverna i årskurs tre på gymnasiet att de gjort det.

I Ungdomsstyrelsens attityd och värderingsstudie från 2007 framkommer också att de (16-29 år) som kände stort inflytande över valet av utbildning var avsevärt nöjdare med sin utbildning än de som inte kände stort inflytande.

Inflytande i skolan

Varje skola är skyldig att arbeta aktivt med elevinflytande. Samtidigt som elevers rätt att utöva inflytande över skolans styrning är kraftigt begränsad genom lag är villkoren för att elever ska kunna påverka sitt eget lärande betydligt bättre.

I Skolverkets attitydstudie som genomförs regelbundet bland landets elever framkommer en positiv utveckling för hur många unga som uppger att de kan vara med och bestämma vad man lär sig i olika ämnen. År 1993 svarade 25 procent att de kunde det medan 65 procent svarade att de ville vara med och bestämma. Vid 2009 års undersökning uppgav 46 procent att de kan vara med och bestämma och 62 procent att de vill vara med och påverka vad man lär sig. Vid den senare undersökningen upplever alltså fler att de ha möjlighet att påverka, och skillnaden mellan de som vill och de som kan har minskat.

Samma utveckling syns när eleverna besvarat frågan om de kan vara med och bestämma över reglerna i skolan. År 2009 uppgav 40 procent att de hade den möjligheten och 44 procent att de ville ha.

I en utvärdering av projektet Skolval 2006 visar resultatet att elever inte vill vara med och påverka teman inom skolans värld som de anser att de inte har kompetens för, utan de har behov av att vara med och påverka saker som de själva prioriterar som viktiga tillsammans med vuxna och där spelreglerna är tydliga.

En förklaring till att färre vill påverka sin skolgång kan vara att det samtidigt blir allt vanligare bland elever att påverka sin skolgång genom att byta skola eller utbildning istället för att påverka genom formella institutioner.

Inflytande genom skolan

Vår utvärdering av projektet Skolval 2010 visar att rektorer och lärare ser skolvalet som ett sätt att uppfylla skolans demokratiuppdrag eller skolans kunskapsuppdrag och eleverna själva menar att skolvalet är en bra möjlighet då de får ta ställning och får nya perspektiv.

Flera elever lyfter att den politiska debatten med tillhörande diskussion har varit det mest positiva med skolvalet. Att få möjlighet att lyssna till och även efteråt få prata med andra unga som är politiskt engagerade uppfattas som intressant och lärorikt.