Gräsrötter får Europas landsbygd att leva

250 landsortsbor från fyrtio länder antog 2015 ett gemensamt landsbygdsmanifest. Med manifestet hoppas man tillsammans påverka politiken och lagstiftningen kring landsbygdsfrågor.

Bild på deltagarna i European rural parliament

Ett gemensamt landsbygdsmanifest

– I hope someone has a trumpet for a fanfar ready, säger Michael Dower och börjar läsa upp sista punkten i The Rural Manifesto. Det är den 7 november 2015 och i European Rural Parliament i Schärding, Österrike har 250 landsortsbor från fyrtio länder i och utanför EU samlats.
Med sig i bagaget har man nationellt insamlade förslag på hur Europas landsbygd kan utvecklas.

– And with that conviction we declare.. Deltagarna fortsätter med en röst: "...that all Europe shall live!"

Ett gemensamt landsbygdsmanifestet som i trettiotvå punkter lyfter fram de små sammanhangens stora betydelse för EU:s helhet, är antaget.

– Applåderna ville aldrig ta slut, minns Lena Husén från organisationen Hela Sverige ska leva som koordinerade projektet tillsammans med tre europeiska landsbygdsnätverk.

Några punkter ur manifestet:

  • Inventera levnadsvillkoren på EU:s landsbygd. Fördela medel ur EU:s fonder och program utifrån det.
  • Satsa på infrastruktur och utbildning så att unga kan bo kvar på landsbygden.
  • För full delaktighet i politiska processer, gör bredband och mobila tjänster tillgängligt överallt.
  • Erkänn och stöd även de små familjejordbruken som en livskraftig europeisk modell.
  • Underlätta flyktingintegration i områden med minskande befolkning.
  • Stöd efterfrågan på förnybar energi så att orörd natur respekteras.

Manifestet översattes till 27 språk och spreds via de egna nätverken och till bland andra riksdagsledamöter och EU-parlamentariker.

– Med manifestet har vi tagit de första stegen för att tillsammans påverka politik och lagstiftning, summerar Lena.

Landsbygdens förutsättningar

Men vad har svensk glesbygd och transsylvanska bergsbyar gemensamt? Den onda spiralen där unga drar mot städerna och asfalten krackelerar under fötterna på de som blir kvar, kan kännas igen överallt.

– Det är ju de unga som är framtidens vuxna. Ska sysselsättning och utbildning finnas utanför storstäderna kommer bra infrastruktur att vara en förutsättning, säger Lena.

European rural parliament

2013 reste 150 landsbygdsbor från trettio länder till Bryssel och det första European Rural Parliament någonsin. Flera EU-parlamentariker deltog. Under hösten 2016 kommer man, med hjälp av ytterligare ett projektbidrag på 150.000 € från Europa för Medborgarna, att i respektive land jobba fram konkreta förslag på hur manifestets sex huvudpunkter kan bli verklighet. I oktober 2017 hålls European Rural Parliament för tredje gången.

– Kraften ett sådant här gemensamt projekt ger åt människor, ända ute på Transsylvaniens landsbygd är så häftig att uppleva! säger Lena.

Men att samordna fyrtio länders deltagande kan vara lite slitigt, medger Lena som haft huvudansvaret för bokföring och administration av European Rural Parliament. Börja med ett fåtal samarbetspartners, råder hon den som söker projektstöd för första gången. Vissa länder har lösare strukturer för redovisning än andra. Samsyn kring administration är lika viktig som kring innehåll.

– Hitta ett system som passar och lägg upp det redan från början, skapa det inte efterhand, säger hon.

Vi är tillbaka i Schärding. Applåderna har just tystnat. Radim Srsen, ordförande i ELARD sammanfattar den långa resan som nu resulterat i en gemensam avsiktsförklaring för Europas landsbygd: "If you want to go fast, go alone. If you want to go far, get together."

Bakgrund

Efter byalagens framväxt fram i Skandinavien under sjuttiotalet och senare bildandet av Folkrörelserådet och Hela Sverige ska leva, hölls den första landsbygdsriksdagen i Sverige 1989. Holland, England, Irland och Portugal kopierade initiativet till möten om landsbygdsfrågor. Från öst anslöt sig Estland, Ungern och Slovakien senare. Fler länder följde efter.

I studien The rural movements of Europe" kallade Vanessa Halhead, koordinator för ERCA, framväxten av landsbygdsnätverken för "en tyst revolution". 2005 bjöd Hela Sverige ska leva in sina tre europeiska partnernätverk ERCA, ELARD och PREPARE till ett möte. Vore det möjligt att skapa en plattform där gräsrötter och beslutsfattare kunde mötas på lika villkor? Resultatet av dessa möten blev bland annat det första European Rural Parliament som ägde rum 2013.

Text och foto: Maria Steén

Hela Sverige ska leva fick 150 000 EUR inom delprogrammet Projekt i det civila samhället i Europa för medborgarna-programmet.