Demokratisk verksamhet - så granskar vi

Alla organisationer som får bidrag från oss måste ha en verksamhet som följer demokratins idéer. Vi ställer krav på att organisationen inte strider mot principen om alla människors lika värde. Vi granskar att organisationen till sin struktur är demokratisk och att verksamheten bedrivs i enlighet med demokratins idéer.

Vad vi granskar

Ideella organisationer måste ha stadgar som reglerar arbetet på ett demokratiskt sätt. De måste också ha en demokratisk uppbyggnad och i sin verksamhet respektera demokratins idéer, jämställdhet och förbud mot diskriminering.

Det innebär bland annat att:

  • Medlemskapet i en organisation är frivilligt.
  • Medlemmarna enlig stadgarna har möjligheter att påverka verksamheten.
  • Medlemmarna har beslutanderätt över verksamheten genom att de kan delta på möten och rösta i frågor om ansvarsfrihet, stadgeändring och upplösning.
  • Medlemmarna utser en styrelse eller motsvarande. Styrelsen eller motsvarande har sedan mandat att ta beslut om verksamheten och ekonomin mellan årsmötena.
  • Medlemmarna utser en revisor.
  • Organisationen är självständig.

Utöver demokratisk uppbyggnad ska organisationen i sin verksamhet respektera demokratins idéer inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. Denna bedömning är mer komplicerad och vi har nyligen börjat tillämpa detta kriterium mer restriktivt. Vi tolkar detta som att både syftet med organisationen och den verksamhet som bedrivs ska vara förenlig med principen om alla människors lika värde. Organisationerna ska bedriva en verksamhet som främjar demokratin i samhället. 

Det kan bland annat innebära att:

  • I beslutade dokument (stadgar, årsmötesprotokoll, programförklaringar), på webbsidor kopplade till organisationen, i social media, ska det inte finnas skrivningar eller på annat sätt uttryckas sådant som strider mot gällande lagstiftning (exempelvis yttrande- eller tryckfrihetslagstiftningen, diskrimineringslagstiftning).
  • Företrädare för organisationen ska respektera alla människors lika värde och inte uttrycka sig på ett sätt som nedvärderar eller hetsar mot olika grupper i samhället (grundat på kön, könsuppfattning eller identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, etnicitet eller funktionsnedsättning)
  • Inbjudna föreläsare ska respektera alla människors lika värde och inte uttrycka sig på ett sätt som nedvärderar eller hetsar mot olika grupper i samhället (grundat på kön, könsuppfattning eller identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, etnicitet eller funktionsnedsättning).
  • Den verksamhet som bedrivs ska inte verka exkluderande för människor grundat på kön, könsuppfattning eller identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, etnicitet eller funktionsnedsättning om det inte finns godtagbara skäl. 

MUCF har också av regeringen fått i uppdrag att rapportera hur vi tillämpar just dessa demokratikriterier. Vi kommer lämna en särskild rapport om detta till regeringen den 1 september 2017. 

Underlag som granskas

Vi tar ställning till om organisationen och verksamheten kan anses vara demokratisk genom att kontrollera:

  • stadgar
  • årsmötesprotokoll
  • verksamhetsberättelse
  • ekonomisk redovisning
  • övriga policydokument

Vid behov kan myndigheten även kontrollera exempelvis:

  • föreningens webbsida och i vissa ärenden även social media
  • i vissa fall nyhetsrapportering 

Fördjupad granskning

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor genomför en fördjupad granskning vart tredje år där vi bland annat tittar på om de organisationer som fått organisationsbidrag lever upp till kraven om demokratisk uppbyggnad. Om en organisation ändrat sina stadgar gör vi en ny prövning. De organisationer som har fått bidrag till projekt granskas inte. 
En fördjupad granskning på organisationernas centrala nivå genomfördes 2012 och 2015 granskade vi organisationerna på lokal nivå.

Annan granskning

Utöver att vi granskar om organisationen är demokratisk utifrån våra regler tittar vi på villkor, behörighet och syfte som du hittar i bidragets förordning. Vi kan i vissa fall be om andra underlag än de som efterfrågas i ansökan. Organisationens kontaktperson kan då få e-post som ska besvaras med kort varsel.

Bidrag med påpekanden

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor kan i vissa fall ge bidrag till organisationer som tidigare har fått bidrag och som söker fortsatta bidrag trots att vi har funnit vissa brister. Om bristerna beror på att myndighetens regler har förändrats under bidragsåret, eller att vi vid en ny granskning funnit brister som organisationen behöver åtgärda, kan organisationen få påpekanden. Dessa påpekanden måste åtgärdas inom tre år.

Om något blir fel eller om vi får in nya uppgifter

Om vi efter att vi har fattat ett beslut om bidrag (organisations- eller projektbidrag) får information där det ser ut som om att en organisation av någon anledning inte uppfyller förordningarnas krav kan vi inleda en särskild granskning. Sådan information kan komma som tips från allmänheten eller i form av nyhetsrapportering. Vi kontaktar då organisationen och frågar hur de ställer sig till den information som vi har fått in. Vi kan skriva till organisationen eller begära ett möte, eller både och. Vi begär då att få in de underlag som vi behöver för att kunna fatta ett välgrundat beslut.

Vi kan fatta beslut om att:

  • inte vidta någon åtgärd (uppgifterna visade sig inte stämma eller var kanske inte så allvarliga som vi först trodde)
  • vi kan besluta om att villkora bidraget eller stoppa utbetalningar
  • eller vi kan besluta om att kräva tillbaka hela eller delar av det beviljade bidraget.

När vi kräver tillbaka ett redan beviljat bidrag är det vi som måste visa att organisationen har gjort fel.  En sådan granskning kan ta upp till 3 månader att genomföra. 

Om en organisation har fuskat eller lämnat felaktiga uppgifter medvetet kommer Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att göra en polisanmälan.