Hoppa till huvudinnehåll
 

Demokrati

I år fyller demokratin 100 år i Sverige - det är värt att fira!

Den svenska demokratin står på en stabil grund. Rättssäkerheten är hög hos våra offentliga verksamheter, tilltron till dem är stor och vi har flera starka och oberoende medier. Det finns ett stort intresse för politik och vi har ett högt valdeltagande. I Sverige finns också ett starkt engagemang i föreningslivet. 

Samtidigt finns ett demokratiskt utanförskap.

Många deltar inte och känner sig heller inte delaktiga i det svenska samhället. Medveten desinformation, näthat och en ökad förekomst av hat och hot i offentliga samtal ökar risken att människor tappar tilltro till demokratin. Därför är det viktigt att frågor om demokrati får ta plats. 

Bild på två unga personer som sitter vid vattnet och blickar mot Sveriges stadshus. Fotograf: Nikola Johnny Mirkovic

Ungas deltagande i demokratin

Att unga är delaktiga i demokratin är på sikt avgörande för demokratins överlevnad. Vi har regeringens uppdrag att öka ungas delaktighet i demokratin. Det gör vi dels genom samarbete med kommuner och en region. Dels tar vi fram ett demokratipaket till skolan i syfte att öka elevers intresse för demokrati. 

Prata EU med unga

Flera av frågorna som diskuteras och beslutas om på EU-nivå påverkar vår vardag. Du som dagligen möter unga i skolan eller på deras fritid är viktig i arbetet med att öka ungas kunskap om EU. Till dig har vi tagit fram Prata EU - en verktygslåda som visar HUR du kan engagera unga i frågor som rör EU, demokrati och deras vardag.

Skolval

MUCF ledde arbetet med Skolval till Riksdagen 2018 och Europaparlamentet 2019. 450 000 elever röstade i skolor över hela Sverige i de båda valen, det är fler elever än någonsin tidigare. Deltog skolorna i din kommun? 

Ungas inflytande

Våren 2021 släppte vi rapporten Goda levnadsvillkor för många, men inte för alla. I filmen tar utredare Vanessa Sevedag upp några av de resultat som handlar om ungas inflytande.

Rättighetsbaserat ungdomsperspektiv

Ett sätt att stärka demokratin är att öka ungas inkludering i de beslut som tas. Ett rättighetsbaserat ungdomsperspektiv består av sex komponenter som tillsammans ser till att ungas rättigheter tillgodoses. I filmen berättar utvecklingsledare Linus Welander om modellen. 

Ungdomsenkäten LUPP

Beslut om unga ska bygga på kunskap om unga. I filmen berättar utvecklingsledare Alexandra Winberg hur ungdomsenkäten LUPP kan hjälpa kommuner och regioner att ta reda på hur unga har det på lokal nivå!

Stärka demokratin

Statsbidrag till projekt som syftar till att stärka demokratin. Bidraget ska stödja åtgärder på lokal, regional eller nationell nivå.

Minska hot och hat i det offentliga samtalet

Statsbidrag till projekt som syftar till att minska förekomsten av hot och hat i det offentliga samtalet.

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism

Statsbidrag till verksamheter som förebygger att antidemokratiska beteenden utvecklas, att individer radikaliseras eller för att stödja individer som vill lämna våldsbejakande extremistmiljöer.

Motverka rasism och intolerans

Statsbidrag till projekt som motverkar eller förebygger rasism eller intolerans.

Etniska organisationer

Statsbidrag till organisationer som arbetar med språk, kultur, identitet och delaktighet i samhället.

CERV

EU-bidrag som stödjer offentliga och icke-offentliga aktörer i arbetet med att skydda och främja mänskliga rättigheter och värden. Syftet med bidraget är att upprätthålla öppna, demokratiska och inkluderande samhällen inom EU.

Erasmus+ Mobilitet

EU-bidrag inom Erasmus+ till projekt för att öka ungas engagemang. Syftet är att öka ungas delaktighet i Europas demokratiska liv - lokalt och internationellt.

Feedback