Civilsamhället, ungdomar och samverkansstrategier

Malmö högskolas forskning har analyserat civilsamhällets roll och betydelse för lokalsamhället i fyra utvalda socio-ekonomiskt utsatta bostadsområden (Malmö och Helsingborg).

Projekttitel, forskare och lärosäte

Civilsamhället, ungdomar och samverkansstrategier, Carina Listerborn, Per-Olof Hallin och Annika Nilsson, Institutionen för urbana studier, Malmö högskola.

Vad handlar er forskning om?

Syftet med detta projekt har varit att analysera civilsamhällets roll och betydelse för lokalsamhället i fyra utvalda socio-ekonomiskt utsatta bostadsområden (Malmö och Helsingborg).

Framförallt har vi studerat förutsättningar, hinder och strategier för samspel, dialog och kommunikation mellan civilsamhällets och det offentliga samhällets aktörer. Projektet har också haft till syfte att utveckla förslag på samverkansstrategier för att stärka områdesutveckling och ungdomars livssituation.

Kan ni kort beskriva de viktigaste resultaten av ert forskningsprojekt?

Föreningslivet i de fyra bostadsområdena har stor betydelse för att skapa gemenskap i området. Inte minst för barn och ungdomar där föreningarna bidrar med att ge dem en meningsfull fritid, goda förebilder och hjälp med skolan.

Dock har många föreningar svårt att orientera sig gentemot den offentliga sektorn och det finns stora skillnader mellan föreningar när det gäller att ta del av ekonomiskt stöd och andra resurser. Det finns också en tendens till att en del föreningar professionaliseras och utför uppgifter som tidigare sköttes av den offentliga sektorn.

Vilka tre ord kan bäst sammanfatta slutsatserna?

Lokalt engagemang, hybridisering och professionalisering av föreningslivet.

Var det något som förvånade er i arbetet?

Den goda tillströmningen av medlemmar i de lokala föreningarna och bredden av aktiviteter de erbjuder. Utbudet av stöd som erbjuds föreningar från såväl kommun som inom civilsamhället.

Vilken nytta har offentlig sektor eller civilsamhället av era resultat?

Resultaten kan bidra till att ge bättre utformat stöd till föreningarna, samt synliggöra vikten av deras aktiviteter även om de inte i första hand utför de uppgifter som den offentliga sektorn önskar att de ska göra.

Det är även viktigt för den offentliga sektorn att bli medveten om de svårigheter dessa föreningar har och därmed söka efter nya vägar att fördela medel och stödja dem.

Vilka nya frågor har detta projekt lett till?

Projektet har väckt frågor om civilsamhällets förändrade uttryck och organisering där vi ser nya former av samverkan mellan kommun och föreningar i hybridformeringar och en ökad grad av professionalisering av vissa föreningar.

Vilken betydelse kan denna utveckling få på föreningslivets självständighet och ansvarsfördelningen mellan den offentliga sektorn och civilsamhället? Vidare har frågor om demokrati väckts, då vi ser att föreningarna spelar en stor roll för att stärka de demokratiska processerna i samhället.