Utbildning: Civila samhället i samhället

I del 1 ges grundläggande kunskaper om civilsamhällets idéhistoriska utveckling. Vilka politiska idéer och processer har skapat det svenska civilsamhället? Hur har relationen historiskt sett ut mellan civilsamhälle och offentlig sektor? Vilka internationella idéflöden har påverkat den svenska utvecklingen?

Kursdelen ger även en orientering om centrala begrepp inom området och en beskrivning av civilsamhällets nutida omfattning.

Vad kännetecknar utvecklingen de senaste 30 åren med en mer marknadsorienterad offentlighet? Hur har det påverkat ideella organisationer och andra aktörer inom det civila samhället? Hur har utvecklingen sett ut vad gäller både funktionen som röstbärare och att vara utförare av välfärdstjänster?

Speciellt fokus läggs vid relationen mellan civilsamhället och offentlig sektor, och skillnader i de olika sektorernas utgångspunkter och funktioner belyses.

Kursmoment:

• Vad menas med det civila samhället? - Begrepp, modeller och statistik
• Civilsamhällets rötter och framväxt - Idéhistorisk och historisk utveckling
• Nutida trender och förändringar - Samtid och framtid - hur påverkas civilsamhället?
• Ideellt engagemang i Sverige - Frivilligt arbete i olika kontexter
• Roller och drivkrafter i ideell och offentlig sektor - Skillnader i förhållningssätt

I del 2 fördjupar vi diskussionen om det civila samhällets roll idag. Fokus läggs på nuvarande politik; propositionen ”En politik för det civila samhället” beskrivs och dess praktik undersöks.

Relationen mellan offentlig och ideell sektor studeras närmare och regionala/lokala exempel på samverkan ges. Dessutom beskrivs och diskuteras modeller och system för statlig bidragsgivning och sätts i relation till hur myndigheter kan stödja det civila samhällets organisationer.

Mer övergripande diskuteras det civila samhället i relation till demokrati men också det civila samhällets roller i innovationsprocesser, inte minst i tider av stora samhällsutmaningar.

Kursmoment:

• Statlig politik för det civila samhället - Politikens utveckling och status
• Samverkan mellan ideellt och offentligt - Regionala/lokala exempel
• Civilt samhälle och demokrati - Det civila samhällets roll i och för demokratin och samhälls-utvecklingen
• Civilsamhället som innovationsarena - Nytänkande och samverkan i möten med samhällsutmaningar
• Bidragsgivningens motiv och grund - Går det att stödja utan att styra, och vill vi det?

I del 3 fokuserar vi på praktik och metoder för samverkan mellan det civila samhället och det offentliga. Här behandlas lagar och regler som styr såväl offentlig upphandling som verksamheter under valfrihetssystemen och idéburet-offentligt partnerskap. En fördjupning sker också kring ideella organisationers roll som utförare av välfärdstjänster. Olika samrådsmodeller analyseras och även överenskommelser som fenomen.

I denna kursdel ges konkreta exempel på metoder för dialog och samråd. Hur organiseras samverkan på ett sätt som skapar effektivitet och goda relationer? Dessutom kommer vi att blicka framåt mot vad framtiden kan föra med sig för det civila samhället och dess relationer till offentlig sektor.

Kursmoment:

• Former för dialog och samråd - Koden för idéburna verksamheters medverkan och andra verktyg https://www.mucf.se/koden-ett-verktyg-inflytande
• Viktiga hållpunkter i samverkan - överenskommelser
• Ideella organisationer som utförare - Tjänster, service och välfärdsprodukter
• Reglerade verksamhetsrelationer och samspel mellan offentligt och civilt samhälle. LOU – lagen om offentlig upphandling. LOV – lagen om valfrihetssystem. IOP – idéburet-offentligt partnerskap
• Ideellas erfarenheter av att vara del av olika verksamhetsrelationer - Att som ideell aktör vara del av välfärds-produktion, upphandlingar och IOP.
• Framtidspanel - Personer med kunskap och idéer om civilsamhället siar om framtiden

Utbildningen är en uppdragsutbildning vilket innebär att allmän högskolebehörighet inte krävs för att bli antagen. Uppdragsutbildningar har dock samma krav och håller samma kvalitet som annan högskoleutbildning vilket gör att deltagarna bör ha allmän högskolebehörighet för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Ett krav är dock att uppdragsutbildningen bekostas av arbetsgivare eller annan juridisk person.