Blivande fritidsledare lockades av digitala MUCF-dagar

Årets MUCF-dagar var en succé med över 3 000 personer som sett hela eller delar av våra sändningar. Förutom varierande och aktuella ämnen, och intressanta föreläsare så bidrog de digitala sändningarna till att fler och nya grupper nåddes.

En blond kvinna med axellångt hår bredvid en annan kvinna med kort hår.

- Vi har inte kunnat åka på era konferenser tidigare. Det har blivit för dyrt helt enkelt med resa, boende och avgifter för våra elever som betalar kostnaderna själva, säger Malin Rydberg, pedagog på fritidsledarutbildningen på Vara folkhögskola.

Skolans fritidsledarutbildning är 2-årig, och både förstaårseleverna och andraårseleverna lyssnade på föreläsningen den 1 december, då temat var hot och hat. Andraårseleverna fick också tillfälle att lyssna den 2 december då det handlade om unga som varken arbetar eller studerar (uvas).

- Jag tyckte att det fungerade otroligt bra, även om det är intensivt att sitta och lyssna i två dagar. Det är aktuella ämnen som man är medveten om i grund och botten, men det är viktigt att repetera dem. Sedan fungerade det superbra digitalt, säger Therese Höglund, som går sista året på fritidsledarutbildningen och är färdigutbildad fritidsledare till våren.

- Det kändes viktigt att kunna ge den akademiska forskningssidan också; att det finns en tyngd i det som sägs och att det inte bara är någon kändis som står och pratar, säger Malin.

Kan ni använda något av det vi förmedlade i er utbildning?

- De teman ni hade ligger helt i linje med skolans utbildning. Man kanske skulle kunna ha tagit det ett steg till hemma i klassrummet. Vi har nu haft en temavecka om psykisk hälsa bland barn och unga, så allt går in i vartannat. Sådana här dagar är ju även till för att väcka intresse. Tvåorna som ska göra sin slutuppgift har dessutom fått ett smörgåsbord över vad de kan grotta ner sig i, säger Malin.

- Det ni tog upp genomsyrar det mesta, oavsett inom vilket område man hamnar i, i yrket. Man har på sig de normglasögonen och blir vaken och alert, menar Therese.

Förebyggande arbete viktigt

Skolan jobbar mycket med det förebyggande arbetet.

- Det gäller att plocka upp unga i tidig ålder, redan när de är 6-,7-,8 år. Jag har upplevt när jag har varit ute på praktik att de är mycket mottagligare då. De förstår dessutom mycket mer än vad vi vuxna tror, bara vi plockar ner informationen till deras nivå, säger Therese.

När det gäller hot och hat anser båda att det berör alla målgrupper i samhället och på nätet - inte minst.

- Vi har pratat i flera år om hur vi ska jobba förebyggande med det. Internet är en ungdomskultur som vi vuxna troligtvis alltid kommer att ligga lite efter med. Nätet kan te sig skrämmande, men det måste vara helt ok att titta på. De unga behöver inte bli våldsbenägna för det. Men vi vuxna måste ta del av det och hjälpa de unga rätt så de inte hamnar på olämpliga sidor, med exempelvis porr. På samma sätt som vi hjälper dem när de är små och ska lära sig cykla, menar Malin.

- Det som också tog tag i mig var det ni tog upp om att det är så många vuxna som står för hatet. Hur uttrycker du dig själv när du är ute på nätet? Det bör vi ju alla fundera på, tycker hon.

Den andra tema-dagen de lyssnade på handlade om unga som varken arbetar eller studerar. Även detta tema ledde till många intressanta diskussioner.

- Klassen ser ju det från sin vinkel, där de är i livet. Våra elever är i olika åldrar. Vissa har barn som går på gymnasiet och ska ut i arbetslivet, så de vet hur det är. Då får vi in det i samtalet också, säger Malin.

Går att förändra

Hon tycker om att temadagen visade på positiva erfarenheter från kommunerna och att situationen för de unga faktiskt går att förändra.

- Det är kunskap som våra elever har nytta av när de kommer ut och ska arbeta i sina kommuner. Då tänker de ett steg längre i kedjan, och på vad de kan göra i sin yrkesroll när de kommer ut om ett halvår.

- Jag tyckte det var jätteintressant att se inslaget från Borås kommun över hur de samarbetade med ungdomarna, inflikar Therese.

Fortsatt utanförskap

De tror att problemen med utanförskap på arbetsmarknaden kommer att fortsätta framöver, inte minst med tanke på spridningen av covid-19 i samhället, den psykiska ohälsan bland unga och att fler är skoltrötta. Här kan fritidsledarna dessutom få en allt viktigare roll framöver som en länk mellan lärare och elever, tror de.

Tipset för att bryta utanförskapet för de unga som varken arbetar eller studerar är:

- Gör det som motiverar dig! Yrkesprogrammen är oftast bra, har du gått bygg kommer du ut och har jobb som 20-åring. Alla måste inte heller gå på gymnasiet eller Komvux. Folkhögskola kan också vara en skolform som passar en del, men det är tyvärr en skolform som politiker och forskare sällan pratar om. Folkhögskolan erbjuder oftast fler lärare och mindre grupper vilket kan kännas tryggare, säger Malin.

De berättar att de förmodligen kommer att lyssna nästa år igen. De hoppas att dagarna kommer fortsätta hållas digitalt.

Är det något ni tycker att vi kan göra bättre till nästa år?

- Kanske att vi pedagoger hade kunnat få lite information innan så vi hade kunnat lägga upp efterarbetet på ett annat sätt. Sedan vore det jättebra om vi kunde ta del av de dagar vi missade på nätet. Det är ju också bra om man var sjuk den dagen de sändes, säger de.