Våldsförebyggande arbete

Ung person tittar på ett körsbärsträd. Man ser ryggtavlan.

Det här gör vi

Alla unga har rätt till en vardag utan våld, både han, hon och hen. MUCF har regeringens uppdrag att stödja våldsförebyggande arbete och att sprida metoder som fungerar. Det gör vi genom att bland annat stötta kommuner och regioner att utveckla ett systematiskt arbete och att lyfta genusperspektivet. Med genusperspektiv menas att vi ska problematisera, reflektera och ifrågasätta förhållningssätt och föreställningar om kön.

Vi ska också hitta signaler och riskfaktorer som kan föregå våld. Riskfaktorer som kan leda till våld är sexism, homofobi eller rasism.

Inget att vänta på

Att arbeta våldsförebyggande är inget att vänta på. Utifrån handboken Inget att vänta på kan vi stötta ett systematiskt våldsförebyggande arbete, med metoder som fungerar.

Handboken Inget att vänta på

Killar mest utsatta

Killar står för det mesta våldet och är också mest utsatta. Omkring 40 000 killar och 22 000 tjejer i åldern 16–24 år har själva angett att de har blivit utsatta för fysiskt våld det senaste året. 98 procent av misstänkta sexualbrottsförövare är män, 85 procent av misstänkta misshandelsförövare är män enligt vår studie Unga och våld.

Jämställdhet mot sexism

  • Risken för att ha utövat våld är 4,4 gånger större för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller än för de som inte gör det enligt vår Ungdomsenkät 2015.
  • Unga HBTQ-personer är både mer hotade och mer utsatta för våld än unga heteropersoner.
  • Våld i hederns namn drabbar både tjejer och killar. Det kan ta sig uttryck som att inte få välja sin partner själv. Enligt vår rapport Fokus 15 så får 69 procent av unga med utländsk bakgrund vara ihop med vem de vill, jämfört med 93 procent av unga med svensk bakgrund.

Därför är kunskap om normer om maskulinitet och sexualitet och om fördomar viktiga verktyg i det våldsförebyggande arbetet, liksom att jobba med jämställdhet.

Jämställdhet har betydelse för våldsutövande eftersom en stereotyp syn på könsroller ökar risken för att ha använt våld. Ett genusperspektiv är en förutsättning för att det våldsförebyggande arbetet ska vara effektivt.

Våld och psykisk ohälsa

Den som blivit utsatt för våld riskerar att drabbas av psykisk och fysisk ohälsa. Att jobba förebyggande mot våld är därför också att motverka psykisk ohälsa och främja goda levnadsvillkor.

Våld som leder till psykisk ohälsa innebär stora kostnader för samhället på både kort och lång sikt, men mest kostar det i den skada det innebär för varje individ. Alla unga har rätt till en vardag utan våld. 

Arbete mot extremism

Våldsbejakande  extremism handlar om att vara positiv till våld eller att använda det för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. Många av dem som väljer att ansluta sig till våldsbejakande extremistmiljöer är ungdomar och unga vuxna.

MUCF:s arbete mot extremism