Sveriges ungdomspolitik

Ungdomspolitikens mål är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Eva Theisz Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Därför behövs en ungdomspolitik

Ungas möjligheter att träda in i vuxenvärlden påverkas i hög grad av hur samhället är utformat. Med rätt förutsättningar kan unga både forma sina egna liv och bidra till en positiv samhällsutveckling. Ungdomspolitikens mål är att alla ungdomar mellan 13 och 25 år ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.

Sveriges ungdomspolitik (Regeringens webbplats)

Ungdomspolitisk proposition: Med fokus på unga - en politik för goda levnadsvillkor, makt och inflytande (Regeringens webbplats)

Ungdomspolitiken är sektorsövergripande

Ungdomspolitiken är sektorsövergripande och berör områden som utbildning, arbete, inflytande, hälsa, fritid och kultur. Att ungdomspolitiken är sektorsövergripande innebär att alla berörda verksamhetsområden har ett gemensamt ansvar för att nå det ungdomspolitiska målet.

Tre prioriterade områden

Tonåringar och unga vuxna har olika utmaningar i övergången från barn till vuxna som samhället behöver ta hänsyn till. Därför är tre områden särskilt prioriterade i ungdomspolitiken fram till 2017 - ungas inflytande, ungas egen försörjning och ungas psykiska hälsa.

Utgår från barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna

Ungdomspolitiken är bindande för myndigheter och vägledande för kommuner och landsting. Den nationella ungdomspolitiken utgår från barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna och blir på så sätt tvingande även för kommunerna. Däremot är ungdomspolitiken endast vägledande i hur kommunerna utför politiken. Ungdomspolitiken har även koppling till det ungdomspolitiska samarbetet i EU.

Barnkonventionen (Unicef:s webbplats)

Mänskliga rättigheter (Regeringens webbplats)

Ungdomsperspektiv i alla statliga beslut

Alla statliga beslut och insatser ska ha ett ungdomsperspektiv. Det innebär att unga bör betraktas som en mångfald individer, stödjas att bli självständiga och ha möjlighet att vara delaktiga i samhällets beslut. Ungdomsperspektivet ska utgå från ungas egen röst (delaktighet och inflytande) samt kunskap om unga.

Kommunalt aktivitetsansvar för unga

Kommunerna har enligt lag (2 kap. skollagen) ett aktivitetsansvar för ungdomar som är under 20 år, har gått ut grundskolan och inte går i gymnasiet. Det innebär att kommunen ska erbjuda lämpliga individuella åtgärder som i första hand motiverar till utbildning. Kommunerna ska även föra register över de unga som omfattas av ansvaret och dokumentera insatserna på lämpligt sätt.

Skollagen (Skolverkets webbplats)

Om kommunernas aktivitetsansvar och insamling av uppgifter på SCB:s webbplats

Det här gör vi

Vi arbetar med att ta fram och förmedla kunskap om ungas villkor samt om ungdomspolitiken och dess mål. Vi lyfter fram betydelsen av att all statlig verksamhet ska utgå från ett ungdomsperspektiv. Vi samverkar med andra myndigheter bland annat genom att delta i ett myndighetsnätverk kring barn- och ungdomsfrågor.

Vi stödjer kommunernas arbete med deras lokala ungdomspolitik genom ungdomsenkäten Lupp, utbildningsinsatser och genom att stödja erfarenhetsutbyten mellan kommuner.

Vi arbetar för att också kommunernas verksamhet ska ha ett ungdomsperspektiv. Det innebär att kommunerna gör regelbundna uppföljningar av ungas levnadsvillkor och använder sig av fakta om unga som grund för beslut och prioriteringar. Dessutom bör kommunerna ta till vara på ungas kunskap och erfarenheter.

Det här kan du göra

Ta reda på hur unga har det i din kommun, utbilda dina kollegor och läs våra rapporter om ungas livsvillkor.

Det här kan du göra