Varannan ung känner sig inte inkluderad i samhället

I en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, framkommer att varannan ung i Sverige inte känner sig inkluderad i samhället. På landsbygden är andelen ännu högre.

I MUCF:s rapport Vilka ska med? Ungas sociala inkludering i Sverige som bygger på en enkätundersökning och tolv fokusgrupper beskriver unga sina levnadsvillkor utifrån känslan att vara del av ett samhälle. I enkäten framkommer tydliga skillnader mellan olika grupper av unga. Unga i städer uppger till exempel genomgående bättre livsvillkor, social inkludering och förutsättningar för ett bra liv än vad unga i landsbygder och utsatta områden gör. I fokusgrupperna framkommer flera likheter mellan dem som bor i landsbygd, glesbygd och utsatta områden och hur de ser på sina hinder och möjligheter att leva de liv de vill leva.

I enkäten framgår att unga utanför städerna har sämre tillgång till hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och möjlighet att välja fritidsaktiviteter. De unga i fokusgrupperna berättar att det finns praktiska hinder i vardagen som beror på att service, beslut och prioriteringar inte är utformade så att de fungerar där de bor.

- Det är ett allvarligt problem att det finns stora skillnader i levnadsvillkor mellan grupper av unga på grund av var man bor. Alla unga ska ha goda levnadsvillkor och kunna vara med att påverka sin vardag, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF.

- Om unga inte kan lita på samhället, och inte heller vara med och påverka frågor som rör dem, riskerar vi att de tappar tilltron till samhället. Det kan i förlängningen bli en risk för det demokratiska system som i dag känns viktigare än någonsin att försvara, säger Lena Nyberg.

Under fokusgrupperna berättar deltagare till exempel att det är ett problem att inte ha ett gymnasium nära hemmet. Det kan bli en ekonomisk fråga om de måste flytta hemifrån när de börjar i gymnasiet. Inackorderingstillägget upplevs vara för lågt för att räcka till hyra och ökade levnadsomkostnader.

- Det är en grundläggande rättighet att kunna utbilda sig. Det ska inte bero på vad ens föräldrar tjänar, säger Ulrika Hektor, chef för utredningsavdelningen på MUCF.

MUCF föreslår därför till regeringen att inackorderingsbidrag för elever i gymnasieskola och gymnasiesärskola med offentlig huvudman och med annan än offentlig huvudman höjs från 1/30 av prisbasbeloppet per hel månad eleven är inackorderad till att följa Kronofogdens förbehållsbelopp.

Fler resultat

  • I de orter i både landsbygd och utsatta områden där MUCF gjort fokusgrupper uppger deltagarna att de bor i en ort som anses vara sämre. De beskriver att ortens rykte och status ger negativa konsekvenser och att de bemöts utifrån andras negativa föreställningar om hur personer som kommer från deras ort är och beter sig.
  • I utsatta områden beskriver flera fokusgruppdeltagare att det känns otryggt att gå i en skola i ett område med högre socioekonomisk standard än deras eget område.
  • Intervjuade i fokusgrupperna efterlyser kortare kötider för att få vård för psykisk ohälsa. I utsatta områden lyfter deltagare även behovet av ökad tillgänglighet till utredning och stöd för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
  • Vissa unga hbtq-personer i fokusgrupperna upplever dåligt bemötande i vården.
  • Unga som är eller har varit utsatta för mobbning eller kränkningar uppger i fokusgrupperna att det främst sker i skolan. De beskriver att lärare och andra vuxna sällan ingriper på ett sådant sätt att de förhindrar att mobbningen fortgår. Enkäten visar att en av sex unga blivit utsatta under det senaste halvåret och tjejer blir oftare utsatta än killar.
  • Fokusgruppsdeltagare beskriver mobbning och kränkningar som kopplat till normer och föreställningar om hur personer av deras eget kön ska vara och bete sig. Det räcker med små avvikelser från normerna i gruppen för att drabbas. I utsatta områden berättar deltagarna även om kränkningar kopplade till etnisk bakgrund och hbtq-personer beskriver utsatthet kopplad till normer om kön och sexuell läggning.

Fokus 18-rapporten baseras på tolv fokusgrupper med unga i olika delar av Sverige och en nationell ungdomsenkät, som genomfördes under våren 2018. Deltagarna var, med några få undantag, i åldern 17–23 år. Genom fokusgrupperna har de unga fått möjlighet att beskriva sina upplevelser av social inkludering med egna ord.

Den nationella ungdomsenkäten görs av myndigheten vart tredje år. Den baseras på två urval. Det första urvalet är ett obundet slumpmässigt urval av 5 000 unga i åldern 16–25 år från hela landet. Urvalet är representativt för denna grupp av unga i Sverige. Det andra urvalet består av 2 000 unga som bor i utsatta områden. Det används enbart för att studera situationen i utsatta områden.

Rapporten och den nationella ungdomsenkäten är två av flera delar i myndighetens uppdrag att följa upp ungas levnadsvillkor.

Läs Fokus18-rapporten i sin helhet här

För mer information kontakta pressjouren på: press@mucf.se eller telefon 010 160 10 20

Nyhetsdatum: 

2018-12-10