Myndigheter samarbetar för att få unga i arbete

Över 28 000 unga får aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i Sverige idag. Det är unga som inte kan arbeta alls eller som behöver arbeta deltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Nu ska Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gemensamt se hur man kan bli bättre på att få dessa ungdomar att ta klivet ut i arbetslivet.

Folk i rörelse

I dag har 28 200 unga mellan 19 och 29 år aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga i Sverige. De som beviljas ersättning blir ofta kvar i systemet och det stora flertalet kommer aldrig i kontakt med arbetslivet. I ett samarbete över myndighetsgränserna ska nu Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan se över sina arbetsprocesser, ta fasta på det som fungerar men också hitta nya sätt att stödja unga personer med aktivitetsersättning.

Vilka är de unga som får aktivitetsersättning?
– Så många som 70-80 procent i gruppen har psykiska diagnoser. Och behovet av stöd börjar i tidig ålder. En stor andel av personerna har redan innan de beviljats aktivitetsersättning fått olika typer av stöd och hjälp från de sociala trygghetssystemen. De är kraftigt överrepresenterade bland dem med högst grundskoleutbildning och bland arbetslösa och löper stor risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden. Det är en indiciekedja som är svår att bryta, säger Johanna Thagemark som jobbar som verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

– En del unga som står utanför arbetsmarknaden behöver en liten skjuts ut i arbetslivet och andra lite mer påbyggnad men många i den här gruppen har av olika skäl väldigt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, säger Åse Larsson från Arbetsförmedlingen.

Se individen

Att samarbetet är viktigt och behövs är både Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan rörande överens om. Myndigheterna har samarbetat förr men nu finns det ett uttalat uppdrag från regeringen att förstärka stödet till unga med aktivitetsersättning. I projektet har det varit viktigt att diskutera grundläggande värderingar.

– Vi måste ju naturligtvis gå varsamt fram när vi ska undersöka ungas arbetsförmåga och behov av rehabilitering, säger Johanna Thagemark. Personer som är beviljade aktivitetsersättning är en heterogen grupp med olika behov av stöd. Det kan handla om unga som inte har förutsättningar för att komma ut i arbetslivet och som behöver vara trygga i sin ersättning och istället har behov av en meningsfull sysselsättning.

Men Johanna menar också att det är en rättighetsfråga att de unga med funktionsnedsättning som har förutsättningar för att komma ut i arbetslivet ska få en möjlighet att utvecklas. Hon säger att många av dessa unga personer med individuellt anpassat stöd har potential att gå vidare istället för att hamna i ett livslångt utanförskap.

Att lyfta blicken

En ung person med aktivitetsersättning kommer oftast i kontakt med flera handläggare från olika myndigheter lokalt. Därför satsar man bland annat inom KUR-projektet på utbildningsinsatser där man samlar alla de aktörer på lokal nivå som finns kring gruppen med aktivitetsersättning. Och aktörer finns det gott om: skolan, kommunen, arbetsgivare och de så kallade samordningsförbunden.

– Nu samarbetar vi utifrån individens förutsättningar, tidigare utgick vi mer från våra ansvarsområden. Den ersättningsform som var aktuell för stunden fick avgöra om vi gjorde något eller inte, säger Åse.

– Det gäller att lyfta blicken och se det övergripande ansvaret som alla myndigheter har för att bidra till delaktighet i samhällslivet och arbetslivet, säger Johanna. Vi har allt att vinna på att göra det gemensamt. När det gäller de som får aktivitetsersättning är det ofta många personer och instanser inblandade och då är det extra viktigt att se till personernas samlade behov av stöd.

Begreppsförvirring

Men det är inte alltid lätt att samarbeta myndigheter emellan. I en del fall uppstår begreppsförvirring när olika regelverk gör att man använder samma ord men menar olika saker. Arbetsförmåga är ett sådant begrepp som hos Arbetsförmedlingen och Försäkringskssan har olika innebörd.

Hur gör man då för att lyckas med ett så komplext uppdrag?

– För att lyckas måste vi finnas med tidigt och jobba förebyggande, säger Åse. Det kan handla om allt från att få unga med aktivitetsersättning att bekanta sig med hur arbetsmarknaden ser ut till att i slutändan få dem att närma sig möjligheten till en praktik eller anställning.

– Jag tror att det viktigaste är det som vi kan göra i våra egna organisationer. Som hur vi utför de grundläggande uppdragen vi har kring målgruppen och hur vi håller ihop rehabiliteringsprocessen. Och vi ska naturligtvis föra en bra dialog där vi är transparanta med vad vi gör och beslutar, säger Johanna.

Avslutningsvis finns det en förutsättning som är helt avgörande för hur det går med samarbetet. Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan, konstaterar:

– Det är viktigt att säga att våra insatser har liten effekt om vi sedan inte har en arbetsmarknad som kan ta emot de här ungdomarna med särskilda behov. Till exempel måste kommuner och stat föregå med gott exempel och ta in praktikanter och anställa dessa unga.

Text: Claudia Torres
2012-11-05

Fakta

Det pågår många projekt ute i landet som riktar sig mot unga med funktionsnedsättning. Många av dessa projekt leds av Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

  • KUR-projektet vänder sig till handläggare på Försäkringskassan och personal på Arbetsförmedlingen, Socialtjänsten och psykiatrin som i sitt arbete möter personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Syftet är att skapa en gemensam kunskapsbas.
  • Temagruppen Unga i arbetslivet samlar och sprider kunskaper och erfarenheter från de arbetsmarknadsprojekt som är riktade till unga och som drivs med medel från Europeiska Socialfonden. Temagruppen Unga i arbetslivet är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Ungdomsstyrelsen, Communicare, Försäkringskassan, Skolverket, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting.