Många elever har en tuff tid framför sig

Snart är det skolstart runt om i landet. För många väntar ny skola, nya lärare och nya skolkamrater. Åtskilliga är förväntansfulla och lite spända. Det handlar ju om att få en bra start. Men många har en tuff tid framför sig.

”Jag kände aldrig att utbildning var ett val när jag var yngre. Jag visste inte ens hur det gick till. Det kändes lika långt borta som att resa till månen. Så beskriver en man med Aspergers syndrom sina erfarenheter av skolan i en intervju med Handisam.

Det är dubbelt så vanligt att elever med funktionsnedsättning vantrivs i skolan än övriga, visar en rapport från Ungdomsstyrelsen. Det finns tre nycklar till att vända detta: att lärarna har kompetens, att skolornas lokaler är tillgängliga och att eleverna har tillgång till särskilt stöd. Tyvärr visar statistiken att det finns stora problem inom dessa områden. I en studie av Specialpedagogiska skolmyndigheten framgår att endast sex av tio rektorer och tjänstemän anser att den fysiska miljön är tillgänglig för elever med funktionsnedsättning och inte ens hälften anser att pedagogiken är tillgänglig. Skolinspektionens tillsyn visar att sju av tio grundskolor och åtta av tio gymnasieskolor brister i sitt arbete med särskilt stöd.

Dessa brister innebär att många kan få svårt att ta sig vidare i livet. För att få ett arbete krävs oftast utbildning. Många personer med funktionsnedsättning står mer eller mindre permanent utanför arbetslivet. Bland dem är arbetslösheten nästan dubbelt så stor som för befolkningen i helhet. Ett arbete ger bättre ekonomi och förutsättningar för att man ska må bra och kunna leva på samma villkor som alla andra, vilket är grunden för vår funktionshinderspolitik och som bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Utbildning är ett av tio prioriterade samhällsområden i regeringens strategi för funktionshinderspolitiken. Skolverket, Skolinspektion och Specialpedagogiska skolmyndigheten har satt upp nio delmål för att skapa bättre förutsättningar för elever. Men ett stort ansvar faller också på kommuner och friskolor, som ansvarar för barnens och ungdomarnas skolgång. De behöver nu alla ta ett krafttag och arbeta för en skola för alla; de behöver inventera skolornas tillgänglighet och åtgärda brister, ge elever anpassat stöd och hjälpmedel samt ge lärarna kompetens och kunskap om olika funktionsnedsättningar och om vilket stöd de kan erbjuda eleverna. I det arbetet ska skolmyndigheterna ge stöd och också följa upp resultatet och Ungdomsstyrelsen tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor.

Kommuner och friskolor kan dra lärdom av högskolan där utvecklingen går åt rätt håll. Där blir det allt vanligare att studenter med funktionsnedsättning kommer i kontakt med de samordnare som finns på alla högskolor och universitet. Samordnarnas roll är att ge särskilt stöd så att studier kan ske på lika villkor, det kan exempelvis handla om anteckningsstöd, teckenspråkstolk, extra handledning eller anpassad tidsplan. Från och med våren 2013 finns möjligheten för personer med grav synnedsättning att, precis som andra, genomföra högskoleprovet två gånger per år. Provet är speciellt framtaget och finns i punktskrift och inläst format. Sedan tidigare finns möjligheten för personer med dyslexi att få utökad tid att genomföra provet, som allt fler utnyttjar.

Det handlar om att hjälpa istället för att stjälpa. Som en 12-årig flicka med dyslexi uttryckte det ”Flera av lärarna tyckte jag var slarvig, att jag inte koncentrerade mig tillräckligt och inte försökte förstå. Nu vet de att jag faktiskt inte kan hjälpa det, att det är ett funktionshinder som jag har”.

Greger Bååth, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten
Inger Ashing, vikarierande generaldirektör Ungdomsstyrelsen
Carl Älfvåg, generaldirektör Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning

Nyhetsdatum: 
2013-08-19