Hat på nätet

Näthat är vardag för många unga i dag. De möter kränkningar, hot och trakasserier i bloggar, kommentarsfält och sociala medier. De utsätts och ser andra utsättas. Några utsätter själva andra. Få väljer att göra något åt det.

Smartphone med hatiskt meddelande

Många unga blir utsatta för näthat

Närmare hälften av de unga i åldern 16-25 år uppger att de någon gång blivit kränkta av något som andra skrivit om dem på nätet. Ungefär 15 procent känner på sig att de själva skrivit något som kan ha varit kränkande för någon annan.

Att bli utsatt för hat och kränkningar är ett problem för människor i alla åldrar, men unga är särskilt utsatta. De unga befinner sig oftare än andra på internet och exponeras mer för risken att bli illa behandlade. För dem finns det ingen skillnad mellan ”online” och ”offline” – världarna går in i varandra. De som utsätts online är också utsatta offline. Att vara utsatt betyder att man aldrig kommer undan när man ständigt har internet i mobilen i fickan. Unga kan också ha det svårare att värja sig mot och hantera förföljelse och fientlighet. Många far illa.

Förebygga hot och kränkningar på nätet

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fick under sommaren 2013 regeringens uppdrag att förebygga kränkningar, hot och trakasserier bland unga på nätet. I bakgrunden fanns bland annat det uppmärksammade Instagramupploppet i Göteborg och den rättegång som följde. I juni 2013 dömdes två tonårsflickor för grovt förtal och att betala skadestånd till 38 målsägare - sammanlagt över en halv miljon kronor.

Den 24 mars 2014 arrangerade vi konferensen No Hate Speech Movement i samarbete med Statens Medieråd. Under projektiden har vi tagit fram bland annat en nätjuridisk guide och animerade kortfilmer med autentiska berättelser från ungas nätvardag. Vårt uppdrag kring näthat avslutades vid årsskiftet 2014/15.

Illustration: Erica Jacobson